TANKAR KRING TRUMRUM

Om du vill uppnå bra ljud från ditt trumspelande så har det rum du spelar in i en enormt stor betydelse för att producera ett optimalt ljud. Att hitta ett rum med rätt balans, karaktär och akustik för att komplimentera dina trummor, speciellt i en inspelning, kan vara lite av en utmaning. Många rum i “hemmamiljö” är ofta för små, alltför levande, för döda, för ljusa eller för mörka, och det kan vara svårt att kompensera ett dåligt rum vid mixning. Ett annat problem med trummor är att de är mycket volymstarka. Grannarna kan vara en utmaning när man använder ett rum i “hemmiljö”. Vi lägger det åt sidan ett tag nu och tittar på några alternativ man kan tänka på när man väljer inspelningsutrymme.

När jag började bygga min egnatrumstudio, insåg jag att det fanns ett stort utbud av alternativ till att bygga ett bra trumrum. Det tog mig några år, mycket experimenterande och en del hjälp från studiodesignern Philip Newell innan jag till slut uppnådde ett ljud i mitt rum som jag verkligen tyckte om.

I den här artikeln skulle jag vilja dela några trumrumskoncept som alla har haft sin plats bland diverse kända inspelningar och som mer eller mindre historiskt har bidragit till en hel del bra trumljud.

TRUMBÅS

På 1970-talet placerades trummor ofta i små isolerade bås. Med kraftigt dämpande väggar, golv och tak var resultatet ett rum utan mycket akustik över huvudtaget för trumsetet. Trummisar fick fram ett mycket tight trumljud eftersom inga ljudvågor kunde studsa på reflekterande ytor i dessa rum, men många trummisar tyckte att deras instrument inte kändes riktiga och autentiska i dessa döda utrymmen. Detta innebar också att det kunde vara mycket tröttsamt för en trummis att spela i den här typen av döda, torra, små rum utan speciellt mycket liv eller stöd för trumsettet. Dessa rum var också ett problem när man skulle kommunicera med andra musiker medan man spelade.

NISCH/KARAKTÄRSRUM

När en särskild karaktär önskas från ett rum kallar man det ofta för ett levande rum. Reflektivitet är ett rums uppenbara “livlighet”, och ett levande rum har mer hårda ytor som ger reflektioner. Om ett rum absorberar mer ljud och erbjuder mindre reflekterande egenskaper, blir det mer dött med mindre karaktär. Alla levande rum är mycket individuella i sina karraktärer och är inte nödvändigtvis utformade för att vara ett inspelningsrum eller ett trumrum.

Karaktärsrummen kan vara helt rätt i vissa situationer och mindre rätt i andra situationer. Därför föredrar många inspelningsstudior fortfarande att designa sina rum för att vara ganska neutrala, så att de blir mer flexibla.

Vi har alla hört klassiska inspelningar där trummorna, mer eller mindre, råkar låta riktigt bra på en viss plats. Trummorna på Led Zeppelin’s “When the Levee Breaks”, från deras fjärde album, har inspirerat en hel generation av trummisar och inspelningstekniker. Den spelades in i Headly Grange, ett stort trevåningsstenshus som byggdes 1795. Platsen hade inga speciella akustiska behandlingar, men det lät otroligt bra för trummor (åtminstone i vissa låtar). Kolla in det här: https://www.youtube.com/watch?v=KWI9bMe7gHE

På samma sätt, när Deep Purple skulle spela in deras Machine Head-album, så var de tvungna att spela in i korridoren på ett gammalt hotell (Montreux, Schweiz) eftersom teatern där de skulle spela in brann ner natten före under en Zappa-konsert. (Lyssna på texten till Smoke on the water.)

Efter att Phil Collins hade spelat in sin solodebut “In The Air Tonight” i Studio 2 på Townshouse,  så  började en hel generation med trummor inspelade i stenrum.

Producenten Hugh Padgham spelade in Phil Collins under denna session i sin studio 2 som var ett stenrum designad av Philip Newell. En dag råkade Hugh komma på ett speciellt sätt att använda sin SSL foldback kompressor för trummorna. Townhouse använde ett SSL mixerbord som hade en så kallad listen mic-funktion. Detta innebar helt enkelt att om du behövde lyssna på någon som pratade i studion så kunde du använda en separat mikrofon som hängde från taket för kommunikation mellan inspelningsrummet och kontrollrummet. SSL utformade den här funktionen med en kompressor, så om någon talade tyst i inspelningsrummet hörde du dem fortfarande som om de ropade på dig. När Phil spelade trummorna, tryckte Hugh på knappen för att höra vad han sa och ut kom ett otroligt coolt trumljud. SSL-kompressorn förstärkte karaktären och “livligheten” från stenrummet och ett nytt trumljud hade skapats. Stenrummen är fortfarande ganska populära för trummor.

INSPELNINGSRUM

Många inspelningsstudior designar idag sina rum för att vara ganska neutrala. Inspelningstekniker vill ofta att instrument eller röster ska låta så exakta som möjligt utan att rummet färgar ljudet för mycket. I ett neutralt rum försöker man undvika att vissa frekvenser dominerar andra. Till exempel, i ett rum med för mycket basuppbyggnad så kan bastrumman börja maskera resten av trumset. Bl.a pukor och virvel kan låta sämre när basfrekvenserna tar över deras frekvenser. Med andra ord, vi kanske missar detaljer i andra delar av trumset eller andra instrument i inspelningen. Detta kommer att göra jobbet svårare för en mixningstekniker som behöver kompensera den obalanserade inspelningen.

Samtidigt kan det också bli problem för musikerna om rummet inte är välbalanserat. En trummis skulle bl.a behöva kompensera för denna obalans i sitt spel. Framförallt så skulle han/hon behöva spela lättare med foten på bastrumman för att kompensera all basuppbyggnad i rummet. Det skulle också i sin tur ändra ljudkaraktären i trumljudet och inte bara bastrummans nivå. Mellanfrekvensuppbyggnader också kan förekomma, vilket i sin tur kräver ett lättare anslag på virvel och cymbaler för att uppnå ett mer balanserat ljud i inspelningen. De mest erfarna trummisarna är medvetna om detta och kompenserar det i sitt spel, beroende på balansen i rummen.

En utmärkt resurs för att planera, bygga och förbättra din inspelningsstudio. Kolla in Inspelningsstudiodesign av Philip Newell.

Leave A Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *